TheFashionWay †

Det första jag tänkte när jag såg den här filmen är att det hela verkar så overkligt. Jag visste inte att sånt här hände med barn i världen. Jag antar att det är något som är svårt för oss lyckligt lottade i Sverige att förstå de här barnens situation. Men den här filmen berörde verkligen mig, öppnade ögonen för verkligheten.

Det andra jag tänkte var att jag måste donera pengar till det här. Jag måste hjälpa dessa barn. Men sen började jag tänka steget längre. Vad vet jag om Kony och Invisible children? Är allt detta verkligen sant?(inte själva kidnappningarna och de. Utan hjälper verkligen Invisible Children de här barnen?)

Jag börjar ifrågasätta hur man har vinklat den här videon.  Ni har kanske svårt att förstå mitt synsätt. Men jag har lärt mig att alltid ifrågasätta det jag får höra.

Först och främst så främjar den här videon krig. Kanske inte på ett tydligt sätt, men de skickar militär från USA till Uganda för att hjälpa militären där att gripa Kony. Men det kommer att leda till våld och folk kommer att dö i dessa konflikter och med tanke på att Konys armé består av barn borde man faktiskt ha ett annat tillväga gångssätt. Barnen är hotade och rädda, de är tränade att döda. Soldaterna bär vapen i ett krig mot en galen och elak person, men det första hindret till honom är hans armé av barn. Vilket betyder att om militären är villig att göra vad som helst för att få Kony så kommer de barn vi vill rädda att dö. Detta är inte rätt. Vi människor kan göra så mycket utan att kriga och spela maktspel. Om vi alla är enade kan vi ta Kony utan våld. Det finns alltid en bättre lösning än våld.

Fighting for peace is like fucking for virginity.

Together we are strong, in war we are apart. That is wrong and weak. Together we can do anything.

(Ingen aning vart jag hört dom orden, men så sant.)

(weheartit.com)

Vilken dag jag har haft idag. Riktigt chill egentligen. Vi kollade film på Engelskan som verkligen fick mig att fundera på saker och ting, livet och sånt. Otroligt hur små saker kan påverka en? Jag ska lägga upp filmen senare!

För övrigt? Jo, jag känner mig lite kluven. Jag fick dåliga och en liten aning bra nyheter efter skolan idag. Jag kan inte säga vad än. Men jag kan uttrycka det så här:

En av mina stora drömmar håller på att uppfyllas, men den kommer också att kosta allt jag jobbat för de senaste åren. Det känns som att jag är jättelycklig, men ändå jätteledsen och en aning förvirrad. Det här är liksom tiden i mitt liv när jag måste göra en massa val som kan påverka resten av mitt liv. Ska jag välja den sidan som ser ljusare ut och betala för konsekvenserna senare i livet eller ska jag hålla tillbaka utan risker, utan mål? Vet inte, men det känns lite som att antingen ska man köra safe eller så är man in it to win it.

Ja, detta var ett rätt tråkigt inlägg, hoppas jag inte plågar er allt för mycket.

Och låtarna blir bara sämre och sämre känns det som? Jag är liksom inget Danny-fan men han sopade mattan med alla anrda igår. Och det säger inte lite...

Och vad gör alla gamlingar där?! Jag trodde det var meningen att nya artister skulle bli upptäckta i Melo, men nej. Charlotte Perrelli och "Mr. Brun-utan-sol" måste ställa sig på scenen igen i ett försök till comeback. Trött man kan bli asså.

Men ändå tittar jag på programmet varje år. Varför? Jo, för att det är lite av en "tradition". Let's face it nästan alla svenskar sitter och tittar på detta varje år. Vissa gillar det faktiskt och andra tycker att det är helt sjukt kasst, men tittar så klart ändå. Dubbelmoral? Japp. Jag tycker det suger nuförtiden, men jag skulle inte gilla ifall det tog bort Melo helt och hållet.

Hahaha... Jajaja.. Nu ska vi vara lite positiva!

Jag har faktiskt hittat ungefär 4 låtar jag gillar. Själv tycker jag Loreen ska vinna allt för hennes låt var riktigt grym. Ulrik var också ganska bra och Dead by april.

Nej nu ska jag dra till BC med Fundesa! Ses<3